Inger Palmstierna – vår lärare i växtkännedom

Trädgårdsakademin erbjuder tre kurser i växtkännedom; Grundkurs i växtkännedom, Prydnadsträd, buskar & barr samt Perenner & sommarblommor. Tillsammans ger kurserna möjlighet till yrkesbevis i växtkännedom. Kurserna går att läsa var för sig eller till rabatterat pris som utbildningspaketet Yrkesbevis 8 – växtkännedomLäs vår intervju med Inger Palmstierna om undervisningen i växtkännedom här.

Vad vill du att deltagarna tar med sig efter avslutade kurser i växtkännedom?

Jag tänker på två saker. Det första jag vill att man har med sig är vikten av växternas vetenskapliga namn på latin. Att om man lär sig de latinska namnen så är det en genväg till en massa information om varje växt. Genom att lära sig namnen så har man mycket information gratis. Man vet vilka växter som hör ihop och man kan jämföra växterna med varann när man vet att de är släkt och att de har vissa gemensamma drag.

Alla dessa latinska ord betyder också något särskilt. De kan till exempel berätta om växtplats, blomfärg, eller bladform. Latinska namn är alltså en genväg till växtkännedom i sig.

Om man söker efter växter på nätet och det handlar om någon udda växt så behöver man ofta ta del av information på engelska. Vart man än är i världen så är de latinska namnen det som förenar, det som gör att vi vet att vi säkert pratar om rätt växt.

Många deltagare fasar för de vetenskapliga namnen, de uttrycker oro inför att lära sig dem och det känns som mer regel än undantag att det är så. Därför vill jag lyfta att det inte alls handlar om snobberi eller att vara märkvärdig, varför man ska lära sig latinska namn, utan att det faktiskt finns en praktisk funktion med det. Latinet är språket i trädgårdsbranschen världen över. Det kan vara bra att tänka på, även om man för närvarande bara jobbar på en kyrkogård i Sverige. Man tror ofta att de latinska namnen är svårare än vad de är.

Så vad är ditt bästa tips för att lära in de latinska växtnamnen?

Att lära sig innebörden, betydelsen av en del latinska ord, först och främst. På både svenska och engelska så finns det ord som bygger på latinet, så det är inte så svårt att förstå alla gånger. Ett ord som brukar kännas enklare att lära in är alba, som betyder vit. Ett annat exempel är longifolia, man hör ju nästan att det handlar om något avlångt! Latinets folia låter som engelskans foliage, så man kan då tänka sig att det kan handla om en växt med avlånga blad.

Om man har läst mycket, allt från historiska kärleksromaner till Harry Potter, det behöver inte vara något avancerat, så dyker olika ord upp som bygger på latinet. Jag tänker också på alla ungar som spelar dataspel, där det är engelska som kommuniceras, och latinet finns ju där också.

Ett exempel på ett ovanligt växtnamn är pärlbusken, Exochorda. Då kan man tänka att inom ordet Exochorda finns engelska cord, vilket syftar på något som har med ett långt snöre att göra, eller en lång navelsträng eller ryggrad (umbilical cord, spinal cord). På liknande sätt så sitter pärlbuskens blommor som på en lång rad, eller längs ett snöre. Vet man det, så är det enklare att lära sig det latinska växtnamnet och man kan också förstå varför busken heter som den gör. Bygger man associationer så blir det lättare att lära! Man kan bygga associationer på många olika sätt, det gäller att hitta sina egna knep för att lära in namnen. Ett annat exempel kan vara växten Fuchsia, han hette Fuchs som fann växten, men man kan också associera med hästar, fux, som är en hästfärg.

Brukar deltagarna ta med sig några särskilda aha-upplevelser efter att de läst kurserna i växtkännedom?

Ja, många säger att de inser skillnaden på sort och art, att inom en och samma växtart kan det finnas många olika modeller, så att säga. Att en tuja kan vara både stor eller liten, högt pelarformig eller liten och rund, och så vidare. Även att de olika sorterna kan ha olika egenskaper för ståndort, växtzon och liknande.

En annan sak som jag ofta får höra är att deltagarna börjar titta på växter på ett helt annat sätt, och att de tittar på dem året runt. Detta är det andra som jag gärna vill att deltagarna ska ha med sig efter kurserna, förutom det här med växtnamn på latin, att man inte bara tittar på växter utan börjar se dem. Att växterna inte bara är en grön massa längre. Man kan se att granar som är av samma art kan se mycket olika ut och det måste man lära sig, att samma art kan variera en hel del. Därför måste man träna på att verkligen se, för att också lära om variationer inom arten. Ett annat exempel på detta kan vara när björkarna slår ut om våren, då skiftar de lite i färg beroende på var de står, hur markförhållandena är, och så vidare. Men alla ser inte det. Så träna på att verkligen se växterna, inte bara titta på dem!

Inger Palmstierna är en etablerad och erfaren trädgårdsförfattare, journalist, översättare, föreläsare och fotograf och sedan 1988 driver hon det egna företaget Alsike OdlingsKonsult AB. Hon har arbetat med trädgård sen hon var 12 och är trädgårdsmästare, utbildad odlingshortonom vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev

Fields marked with an * are required

Kontakta oss

Trädgårdsakademin AB
Kullsgårdsvägen 20
312 34 Laholm
Sweden

info@trga.se
Tel 060 789 07 77

Om Trädgårdsakademin

Trädgårdsakademin AB är ett auktoriserat utbildningsföretag enligt Almega Utbildningsföretagen. Trädgårdsakademin AB är certifierad utbildningsanordnare enligt TCYK, Trädgårdsnäringens Centrala Yrkeskommitté.