Webbinar: Kvinnliga trädgårdsarkitekter under 1900-talets första hälft

Webbinar: Kvinnliga trädgårdsarkitekter under 1900-talets första hälft

Onsdag 8 mars klockan 12.00

Föreläsare: Docent Catharina Nolin, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet

Föreläsningen ger en introduktion till ett yrkesområde som kvinnor i Sverige tillägnade sig från omkring 1900: trädgårdsarkitekt, eller som vi idag vanligen säger: landskapsarkitekt. I slutet av 1800-talet började flera kvinnoorganisationer som Fredrika Bremer-förbundet och Idun att argumentera för att kvinnor borde vidga sina yrkesval till att omfatta mer än till exempel sjuksköterska och lärare. Trädgårdsområdet ansågs särskilt lämpligt för kvinnor, det förenade ett praktiskt arbete med ett estetiskt sinne; det hade också tydliga kopplingar till hemmet som då ännu var kvinnans domäner. I föreläsningen kommer jag att diskutera utbildningsfrågan, möjligheterna till etablering, typen av uppdrag samt hur kvinnliga trädgårdsarkitekter i övrigt kunde verka och påverka genom publiceringar och radioprogram, föreläsningar och debatter. Jag kommer att göra detta genom att introducera några av de mera tongivande kvinnorna, som Ester Claesson och Ruth Brandberg, Helfrid Löfquist och Inger Wedborn, Ulla Bodorff och Sylvia Gibson.

Catharina Nolin är docent i konstvetenskap och universitetslektor vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Hon är ämnesföreträdare i ämnet Kulturarvsstudier och ansvarig för institutionens masterprogram med samma namn. I sin forskning är Catharina Nolin inriktad på studiet av historiska parker och trädgårdar. Till hennes tidigare publikationer hör avhandlingen Till stadsbornas nytta och förlustande. Den offentliga parken i Sverige under 1900-talet (1999) och En svensk lustgårdskonst. Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt (2008). Under de senaste åren har hennes forskning varit koncentrerad till kvinnliga landskapsarkitekter, publicerad i en rad artiklar och böcker, varav dessa är några exempel:

”Women planners and green space: Sweden 1930–1970” i Green Landscapes in the European City, 1750–2015 (2017).

”Sylvia Gibson and Sweden’s Post-World War II Welfare Landscapes”, Grön våglängd: trädgårdar, parker, växter. OEI nr 73–74 2016.

”International Training and National Ambitions. Women Landscape Architects in Sweden c. 1900–1950”, Women, Modernity and Landscape Architecture (2015).

”I museets dolda vrår – om kvinnliga landskapsarkitekter betraktade genom Arkitektur- och designcentrums samlingar”, Forskning i centrum (2014).

”Ulla Bodorff, landskapet och industrin”, Berättelser från markerna. En antologi om järnet, skogen och kulturarvet. En vänbok till Gert Magnusson (2013).

Catharina Nolin har också forskat om lekplatser; hennes senaste bidrag är “Hundra år av lekplatshistoria 1850–1950”, Plats för lek! Svenska lekplatser förr och nu (2016), en bok som för övrigt nyligen belönades med BRIO-priset.

För närvarande arbetar Catharina Nolin tillsammans med docent Åsa Ahrland, SLU Alnarp, med ett stort bokverk: svensk trädgårdshistoria, ett kulturhistoriskt verk i två band.

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev

Fields marked with an * are required