Vipphortensia och höstsyren

”Den vanligaste och härdigaste sorten, Hydrangea paniculata ‘Grandiflora,’ kallas ofta för höstsyren. Lite längre norröver i landet, från zon 4-5 och uppåt är det inte många växter som blommar under sensommar och höst. Vipphortensia ‘Grandiflora’ har syrenliknande upprättstående klasar sammansatta av vita småblommor. De slår ut i grönvitt , övergår till vitt och vissnar över rosa och rött. Det folkliga namnet ”höstsyren” kommer troligen ur den syrenlika formen på blomställningen.“

En av de mer traditionella höstblommande buskarna är vipphortensia. Det är en grupp av vedartade hortensior med relativt sköra grenar som med tiden kan bli grova och trädliknande. Barken är ofta flagande och den får snabbt ett ”åldrat” utseende. När den väl kommit igång är den robust och tålig, härdig i zon 5 beroende på sort. Det negativa är att den tar tid på sig att komma igång, seg i starten och under de åren mycket skör. Skall helst planteras i lä men tål blåst som uppvuxen. Föredrar en väldränerad mullrik jord i sol till halvskugga men kan anpassa sig till svåra förhållanden. Behöver inte beskäras om man inte tycker att den blir för stor. Äldre grenar kan gallras ur, långa skott kortas in eller tas bort under senvinter och vår.

Den vanligaste och härdigaste sorten, Hydrangea paniculata ‘Grandiflora,’ kallas ofta för höstsyren. Lite längre norröver i landet, från zon 4-5 och uppåt är det inte måmga växter som blommar under sensommar och höst. Vipphortensia ‘Grandiflora’ har syrenliknande upprättstående klasar sammansatta av vita småblommor. De slår ut i grönvitt , övergår till vitt och vissnar över rosa och rött. Det folkliga namnet ”höstsyren” kommer troligen ur den syrenlika formen på blomställningen. Den är också ganska vanlig, det finns inte så många höstblommande härdiga buskar att välja på. Hur intensiv blomfärgen blir beror delvis på årsmånen. Blommorna som sitter kvar på plantan övergår så sakteliga i brunt och torkar, sitter kvar på buskarna en stor del av vintern, lite beroende på hur blåsigt det är.
Spännande med vipphortensia är att de vackra blomställningarna går bra att använda som dekoration. Blommor som gått över från vitt till rosa och rött håller färgen fint om man hänger dem luftigt att torka. De används en hel del av florister i olika arrangemang.

Hydrangea paniculata Grandiflora
Under många år var ’Grandiflora’ den sort som såldes i trädgårdsbutikerna och den är vanlig i trädgårdar från 1940-talet fram till och med 1970-tal. ’Grandiflora’ säljs både som buske och som litet träd eller flerstammig större buske. Storlek 2-3 meter och härdig i zon 5. Den följdes av finska ’Mustila’ som är ännu lite härdigare, går i zon 6-7 kanske till och med. ’Praecox’ är också en äldre sort med lite mindre blomsamlingar, tidigare blomning och också den mycket härdig.

Under några decennier var vipphortensia mindre intressant men i början av 2000-talet blev den igen superintressant. Då hade förädlingsarbetet satt fart och vi har fått en mängd nya sorter. Alla är inte lika härdiga, det kan skifta mycket mellan sorterna så man får välja noga. Många nya sorter lanseras snabbt och är inte prövade i ett kallare klimat. Det är svårt att rekommendera någon enskild sort när så många nyheter kommer på marknaden. Det finns minst ett 100-tal sorter på marknden just nu och så småningom kommer förmodligen bara de bästa att bli kvar.

Hydrangea paniculata Mustila

Precis som trädgårdshortensia kan blomställningarna innehålla både små blommor och stora mer dekorativa blommor som också kan ha olika långa blomskaft. Blomställningarna kan skifta från konformad till mer bollformad. Den största skillnaden mellan sorterna förutom blomställningens form är hur tidigt på sommaren de börjar blomma och hur snabbt blomman skiftar färg. Intressant är också hur hög busken blir, flera mer kompakta varianter av redan kända sorter lanseras som nyheter. Tanken är att de kan ingå i blandade buskage med medelhöga buskar och vara de som ger färg under sensommar och höst.

Sorterna är som sagt många och här är bara några exempel av alla som finns i handeln förutom de ovan nämnda:

’Limelight’ med limefärgade stora trubbiga blomsamlingar är en av de mer populära, används ofta i offentlig miljö. Färgen blir aldrig riktigt vit, den slår ut i limegrönt och övergår till rosa och grönt under hösten. Härdig i zon 5. Mer kompakt i växten är ’Little Lime’ men bara härdig i zon 3..

’Vanilla-Fraise’ är en av många nyare sorter, blomvillig och tidig att sätta blom. De konformade, nästan triangulära blommorna går från gräddvit till rosa till mörkrött ganska snabbt. Toppen av blomsamligen är ofta vit och basen röd vilket ger en tvåfärgad effekt. Även den tämligen härdig i zon 5. Med kompakt är ’Sundae-Fraise’, en variant av den förra.

’Wims Red ’ är ytterligare en ny sort som börjar blomma redan i juli. Den blir inte så hög som de tidigare sorterna, 1,5-2 meter. Blommorna blir riktigt mörkt röda och utmärkande för sorten är de mörkröda blomstjälkarna.

’Great Star’ har lite annorlunda enskilda randblommor med vridna kronblad. Hela blomman får en skir och lätt form. Vit färg under lång tid. Härdig i zon 3-4.

’Confetti’ är väldigt ny med ett kompakt växtsätt, höjd 120 cm och uppges vara lämplig för kruka. Den har stadiga grenar med en luftig doftande blomställning som står upprätt i toppen av grenen. När den slår ut är den en mix av vitt och rosa med grön topp. Troligen härdig i zon 3.

’Diamond Rouge’ med både fertila och icke-fertila blommor får en lite spretig, inte så kompakt blomställning som övergår i intensivt rött ganska fort efter den slagit ut. Anses just nu vara den mest röda av vipphortensiorna. Ingen uppgift om härdighet men höjd 150 cm.

 

Text och bilder
av Inger Palmstierna

Om Inger Palmstierna

Sedan 1988 har Inger Palmstierna drivit det egna företaget Alsike OdlingsKonsult AB. Hon är en etablerad och erfaren trädgårdsförfattare, journalist, översättare, föreläsare och fotograf. Inger har arbetat med trädgård sen hon var 12 och är trädgårdsmästare, utbildad odlingshortonom vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Numera bosatt på Hven i Öresund och tacksam för detta efter nästan 50 år med styv lera i Mälardalen. Bedriver både en del små egna försök/provodlingar och odlar lite plantor till försäljning i öns butiker. Reser till försöksodlingar, demonstrationsfält, mässor och plantskolor i Holland, Tyskland, Danmark, Storbrittannien och inom Sverige för att se alla växtnyheter som lanseras. På ön har hon sällskap av två kattor som gärna sover i växthuset, rullar i grönsakslandet och sover i kryddorna.Från och med 2014 sker försäljning av egenodlat växtmaterial med anknytning till Hven hos Hälsa från Hven. Tillsamman med Ine och Måns Back odlar och säljer vi också kryddörter, medicinalväxter med flera växter som används för framställning av underbara tvålar, oljor och andra produkter som Hälsa från Hven producerar och säljer. Närodlat, Hvenodlat, gott och giftfritt.

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev

Fields marked with an * are required