Intervju med Louise Dahl – lärare vid Trädgårdsakademin

”Jag ritar helst köksträdgårdar och det har kommit att bli lite av mitt signum, jag måste alltid ha med ätbara inslag i de förslag jag ritar.”

— Hej! Tryck koden 013 och åk högst upp, ropar en glad röst från en balkong långt över våra huvuden. Det är Louise Dahl, lärare vid Trädgårdsakademin, som står där och vinkar glatt.
När vi skulle besöka Louise för en intervju så hade vi förväntat oss ett litet korsvirkeshus på den bördiga skånska slätten, med en gammaldags rosenträdgård och ett grönsaksland som kunde fått Ernst Kirschsteiger att gå i koma. Men istället så hittar vi henne på en av Malmös mest populära adresser just nu, ute vid Turning Torso, i ett supermodernt höghus och inte en krusbärsbuske så långt ögat når. Från Louise balkong så ser vi vågorna i Öresund och i fjärran skymtar Köpenhamn. Havsvindarna är varma och friska. Vi måste erkänna att det här också är en slags oas även om det inte var den förväntade röda stugan.

— Nej då, vi kommer inte att bo här för evigt utan letar givetvis efter just den där lilla gården svarar Louise med ett skratt. Men det krävs mod och kapital. Mod har vi nog men det kostar att etablera sig och vi måste först bli på det klara med vad det är som vi vill satsa på. Just nu har vi lite olika idéer. Min man Emil är landskapsarkitekt och jobbar i lite tyngre miljöer än jag, säger Louise.

— Berätta lite hur det hela startade för din egen del, säger vi.
Jo, säger Louise, — Som barn var jag väldigt intresserad av trädgård. Mormors kolonilott var första inspirationen och sedan har det bara fortsatt. Jag läste naturlinjen i Varberg, där jag är född, men vindsurfade mig igenom tre år. Därefter provade jag på psykologi och PA-programmet i Lund, men jag ville hellre gräva. Så det blev Alnarp till slut. Jag är trädgårdsingenjör med inriktning på design och jobbar nu som både lärare på Trädgårdsakademin, föreläsare och kock.

— Först höll jag på med växtväggar och reste världen över men mitt intresse för mat tog allt större tid i anspråk så jag utbildade mig även till ekologisk kock. Nu kan jag jobba med det jag tycker allra mest om, trädgård och mat och jag har ”en fot i köket och en i landet” säger Louise glatt.

— Mina föreläsningar om mat handlar om hur man skapar sig hållbara matvanor. Jag berättar bland annat om hur maten produceras, hur vi kan och behöver dra ner på vår konsumtion av kött, hur vi kan förändra och se till att vi äter hållbar fisk mm. Vi måste vara rädda om den miljö vi har. Med många små åtgärder så kan vi komma långt men då gäller det att folk vet hur man ska gå tillväga, vad som är hållbart och inte. -Jag föreläser och genomför workshops för kommuner, landsting, företag  men även för andra intressegrupper. Min devis är att ”Mat måste ha en identitet”. Vi måste ta vårt ansvar som konsumenter och börja se över våra matvanor.

— Jag hoppas och tror att vi i Sverige kommer att återgå till det mer jordnära framöver. Vi måste utnyttja våra ytor, odla nära och hushålla med våra resurser på ett förnuftigt sätt. Konsumenterna har vaknat lite, fler förstår vikten av att välja ekologiskt men än är vägen lång till det ideala förhållningssättet, fortsätter hon.

— Jag märker också ett ökat intresse för att odla själv, många vill ha hjälp med just köksträdgårdar. Jag jobbar också lite med catering av just klimatmat. Det är kul att handgripligt få visa att man kan laga både inspirerande och fantastiskt god mat utan att den är dålig för miljön.

— Vad har du för kunder när det gäller att rita trädgårdar? undrar vi.

— Jag ritar helst köksträdgårdar och det har kommit att bli lite av mitt signum, jag måste alltid ha med ätbara inslag i de förslag jag ritar.

— Det är vanliga villaägare som vill förändra sin miljö, ta bort lite sten, minska gräsytorna och kunna odla lite mer. Det kan vara väldigt vackert att blanda perenner och buskar med hallon, blommande purjolök och liknande. Man får gärna gå ifrån det sterila, stensatta, välansade till att hitta smultronplantor sida vid sida om gången eller ett blommande bestånd jordärtskockor som rumsindelare.

Vi vill förstås veta hur Louise egen dröm ser ut. Kommer hon att fortsätta som lärare och föreläsare eller något annat?

— Vi vill bo där vi kan odla. Leva som vi lär ut, gärna småskaligt och så hållbart som möjligt. Idealet vore givetvis en liten gård eller ett hus med stor trädgård där gräsmattorna minimerats och grönsakslanden dominerar. Man kan kalla det att vi ”downsizar” lite. Kanske jobbar lite mindre och istället frigör tid för att vara med vår lilla dotter Tyra, få mer tid att utöva yoga, att få vara ute i naturen. Livet betyder mer än det materiella. Dock älskar jag att undervisa och vill gärna fortsätta att dela med mig av det jag kan, och träffa alla trevliga människor som mitt jobb bjuder på!
Vi håller fullständigt med om detta. Och vi hoppas att Louise och Emil lyckas.

— På Gotland där Emils familj delvis har sina rötter och det finns tillgång till en gammal gård, så har vi startat en liten svampodling. Vi köper träplugg med sporer i som vi sedan ympar in i lövträdsstockar. Efter en kyligare period t ex vintern så växer svampar upp ur stocken. Den är shiitakesvamp, ostronskivling mm. Det är en kul grej som kanske kan utvecklas. Vi har även provat på att odla här i lägenheten, skrattar Louise. Vi köper mycel som vi lägger i spån och vattnar. Allt förvaras i en plastpåse i garderoben, där det är mörkt. Sedan gör vi ett snitt på påsen och vips växer det ut små svamphattar. Det är bara att skörda.

— Vilken kul idé, tänker vi.
När vi tackat Louise för den lilla pratstunden och är på väg ner i hissen så ser vi för vår inre syn hur garderobsdörren slängs upp och de små söta svamparna bara väller över sovrumsgolvet.
Lite ”Alien” över det hela…..

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev

Fields marked with an * are required