Johanna Bergström deltar i vår intervjuserie om yrkesrollen som Arbetsledare inom grönyteförvaltning.
”Mina arbetsledare är ute mycket på fältet. Deras uppgift är väldigt jordnära och påtaglig. Man kan säga att dom är den viktiga länken i kedjan. Vi behöver fler arbetsledare som brinner för sin uppgift. Kanske är det en lagbas om vill gå vidare och anta utmaningen. De flesta som jobbat inom grönyteförvaltning har en ganska bra bild från början hur det praktiska jobbet skall skötas.“
Ett hav av blålila iris möter oss vid entrén när vi ska besöka Johanna Bergström, som är platschef på Peab Drift och Underhåll i Stockholmsområdet. Johanna är på tillfälligt besök inne på kontoret, vilket är ganska sällsynt vad vi förstår. Hon cirkulerar mest ute i de olika stadsdelarna i Stockholm, för vilka hon har ansvar. Vårsolen flödar in genom fönstret och det är nu som allt spirar. Då känns det extra roligt att prata om hur företaget sköter alla dessa ytor som de har fått på sin lott.
Hur är det att arbeta med parker och allmänna ytor i en storstad?
− Jag tror inte att det egentligen är någon större skillnad på att jobba med parker och allmänytor i storstan jämfört med mindre orter, säger Johanna. Det är samma utmaningar, fast kanske i liten större skala. Vi måste alla ha en gedigen kunskap om vad vi gör och vilka konsekvenser varje åtgärd får. Sätter vi till exempel för små växter i en plantering så är dom garanterat nertrampade efter bara några timmar. Det kan till och med hända att hundägare kommer fram och rastar hunden precis där vi sitter på huk och planterar. Men de flesta är ändå väldigt tacksamma och tycker att vi gör ett mycket bra jobb. De njuter av den närmiljö som vi är med och skapar åt dom.
Hur stora områden handlar det om?
− Här i Stockholm är vi flera olika aktörer eftersom det är en så stor stad. Förutom just Stockholms stad så jobbar vi även åt större fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, kommunala inrättningar osv. Grönytor finns ju överallt och de ska ha sin speciella skötsel. Som platschef har jag ansvaret. Under mig finns ett antal arbetsledare som i sin tur har en fast personalstab. Ibland tar vi in extra folk vid toppar, typ snöröjning. En del uppdrag lägger vi också ut på underentreprenörer. Vi sköter dessutom renhållningen och soptömningen i många parker. Det är papperskorgar, hundbajsbehållare mm. Sommartid, när det är picknick som gäller, eller efter en festival, så kan en vacker plats plötsligt förvandlas till en soptipp. Det är obeskrivligt vad mycket skräp folk lämnar. Vi placerar givetvis ut containrar men en stor del hamnar ändå på gräset. Då får man ta till små hjullastare och ösa upp resterna innan man kan börja den mindre städningen. Men det tillhör dessbättre undantagen.
Hur ser en normal arbetsdag ut?
− Varje dag är unik. Den tar fort slut, kan man lugnt säga. Jag fördelar ut arbeten, ser till att det utförs på rätt sätt, kollar beställare, kommer med förslag till förbättringar och annorlunda arbetssätt. Det är mycket planering, administration, ekonomi osv. Mina arbetsledare är ute mycket på fältet. Deras uppgift är väldigt jordnära och påtaglig. Man kan säga att dom är den viktiga länken i kedjan. Vi behöver fler arbetsledare som brinner för sin uppgift. Kanske är det en lagbas om vill gå vidare och anta utmaningen. De flesta som jobbat inom grönyteförvaltning har en ganska bra bild från början hur det praktiska jobbet skall skötas. Sedan är det naturligt att en del vill utveckla sin kunskap ännu mer. Efter att man varit arbetsledare så kan man gå vidare till andra roller, kanske bli platschef eller entreprenadingenjör. Det finns många möjligheter.
Vad har du själv för bakgrund?
− Jag är landskapsingenjör. Jag gick den grundläggande trädgårdsutbildningen nere på Alnarp i Skåne och nu har jag varit här i Peab i 9 år. Det har varit jättekul. Peab tog ju över verksamheten från Stockholms stad och de första åren behöll vi logon och företagsnamnet, men nu jobbar vi under namnet Peab.
Vad är den största utmaningen?
− Det finns många olika problem som dyker upp och de flesta går att lösa ganska enkelt. Dock kan okunniga kunder vara svårt att hantera. Vi vill gärna komma med förslag på växter som vi vet fungerar, då blir det inte så många ekonomiska bakslag. Man ska tänka på att ståndortsanpassa växligheten.
Vad menar du med att ståndortsanpassa växtligheten?
− Det är att välja rätt växt för rätt plats helt enkelt säger Johanna. Genom att välja växt avsedd för platsen är sannolikheten stor att den kommer att trivas och utvecklas väl över tid vilket gör den friskare och vackrare med mindre skötselinsatser och samtidigt bidrar den med större skönhetsupplevelser. God växtkännedom är a och o för alla oss som arbetar med grönytor.
Vad anser du var bra egenskaper för en blivande arbetsledare?
− Jag tror att man bör ha livserfarenhet, grön kompetens och vara kreativ. Det är viktiga pusselbitar.
Vi tackar Johanna för pratstunden och förstår att nu ska hon hasta iväg till Trångsund där husbygge och hästar pockar på hennes uppmärksamhet. Vi smiter ut genom dörren och stannar till en stund igen vid irisrabatten. Vilken härlig vår vi går till mötes.